Din pension - en investering i vår framtid

Beslutsfattare ska ha ångest, inte ni

I skrivande stund är vi precis på väg ut ur COP26, klimattoppmötet som det talats om som ödesmötet för klimatet, och därmed för vår gemensamma framtid. Det vi kan dra som slutsats av mötet är att det fortfarande råder oenighet om hur en stor del av omställningen ska finansieras.

Under två veckor i Glasgow träffades politiker för att komma överens om hur vi gemensamt ska nå målen uppsatta i parisavtalet. Mötet besöktes även av representanter för finansiella institutioner, multinationella bolag och intresseorganisationer.

Det är precis de här människorna som ska ha ångest över klimatet. Inte privatpersoner. Vi ska bära den ångesten åt er.

Ja, det är sant att vi alla kan hjälpas åt genom att panta, återvinna, minska matsvinnet, släcka lamporna, spola mindre vatten i kranen, sänka värmen i huset eller ta cykeln i stället för bilen. Alla kan göra något. Men det kommer inte räcka för att minska utsläppen tillräckligt.

Det är all världens politiska och finansiella beslutsfattare som behöver genomföra drastiska, systematiska, branschövergripande åtgärder för att vi ska nå målen. Så att du kan vara trygg med att ditt val av livsmedel, hur du transporterar dig, vad du konsumerar – helt enkelt att ditt avtryck genom livet inte blir så stort att kommande generationer på jorden inte kommer att ha samma möjlighet.

Flygskam är nog vettigt i grunden, men privatpersoners flygskam räcker inte. Vi behöver också systemändringar där hela flygbranschen blir bättre.

Att ha ångest över att köra en dieselbil är nog vettigt i grunden, men privatpersoners dieselångest räcker inte. Vi behöver också systemändringar där hela bilbranschen blir bättre.

Att ha ångest över sin elkonsumtion är nog vettigt i grunden, men privatpersoners el-ångest räcker inte. Cirka 20 procent av världens utsläpp kommer från energianvändning i bostäder eller kontor och det ändrar vi inte på genom att vara mer noggranna med att släcka lamporna. Vi behöver också systemändringar där vi investerar i energikällor som generar mindre utsläpp och mer effektiva fastigheter.

Bolagen ska ta ansvar, inte lägga över det på privatpersoner

Det är inte ni som privatpersoner som ska ha klimatångest. Det är beslutsfattare. Omställningen är i full gång, även om det går väl långsamt ibland. Men jag vill, med inblick i flera av de slutna rummen, hävda att vi är enormt många som arbetar hårt för att vi ska nå målen från Parisavtalet. Ditt pensionskapital hos Alecta släpper idag ut långt mindre koldioxid än genomsnittet i Sverige, var stolt över det. Om du undrar vad ett koldioxidavtryck från pensionssparande är kan du läsa mer här.

Vi vet vilka som är på rätt väg och vilka som behöver arbeta hårdare. När vi förvaltar era pensioner bidrar de till att driva på i rätt riktning, exempelvis genom att uppmana bolagen att rapportera sina utsläpp korrekt så att vi vet vem som släpper ut vad. Så att ni, våra kunder och ägare, kan tänka på annat.

Beslutsfattarna i alla bolag som släpper ut växthusgaser bör anamma samma synsätt på ansvar för klimatet och omställningen, det vill säga bygga en strategi som inte lägger över ansvaret på er som konsumenter för att hitta lösningarna.

Det är vår ångest, inte er.

Höj era röster, rösta med fötterna eller rösta i val för att visa vad ni tycker. Men försök att lämna er egen ångest, låt oss bära den.

Vi samarbetar över världens gränser

För att vi ska nå Parisavtalets mål om att den globala temperaturökningen ska hållas under 2 grader med siktet intställt på 1,5 grad, behöver vi ställa om många delar av samhället. Alecta vill vara en del av lösningen, och vi tror att vi kan göra mer om vi samarbetar internationellt. Därför har vi både varit med och grundat och deltar i ett flertal internationella samarbeten som vi tror kommer att snabba på arbetet.

Climate Action 100+

Climate Action 100+ är ett femårigt globalt initiativ som stöds av fler än 360 investerare. Syftet är att få runt 160 av världens största utsläppande bolag att göra vad som behövs för att tackla klimatförändringarna.

Som investerare sätter vi press på bolagen att vara öppna med klimatrisker, och att bolagens strategier stöder Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till under 2 grader. Detta har bland annat lätt till att exempelvis oljejättar som Shell, börjat redovisa sin väg mot en minskad användning av fossila bränslen.

Net Zero Asset Owner Alliance

Net Zero Asset Owner Alliance är en grupp investerare som lovat att ha noll (Net Zero) nettoavtryck på klimatet år 2050. Arbetet leds av finansinitiativet inom FN och de arbetar aktivt med att reykrytera nya medlemmar. Alecta är medgrundare och sitter med i flera arbetsgrupper.

Läs mer

Flera samarbeten

FN:s klimatmål

Olika länder riskerar att drabbas olika hårt av klimatförändringar, men direkt eller indirekt kommer alla påverkas och därför har de flesta länder kommit överens om att gemensamt ta ansvar. Internationellt har världens länder slutit upp bakom FN:s klimatkonvention för att gemensamt arbeta för att bromsa uppvärmningen och ställa om våra samhällen.

Vad handlar Parisavtalet om?

Parisavtalet är en viktig milstolpe i det internationella klimatarbetet och innebär att alla länder ska samarbeta för att bromsa den globala uppvärmningen.

Sedan 1990-talet har FN samlat världens länder i klimatfrågan för att förebygga risker kopplade till klimatförändringar. Sedan 1992 finns ockå en klimatkonvention. Länderna träffas regelbundet för att komma vidare i arbetet.

Känner du till 'Kyotoprotokollet'?

Kyotoprotokollet var resultatet från ett möte 1997 och var ett bindande avtal om utsläppsminskningar i ett antal länder. Parisavtalet slöts 2015 och innebar att världens länder enades om att den globala termperatur-ökningen ska hållas väl under två grader och att siktet är inställt på en och en halv grad.

I arbetet som tog vid efter Paris har fokus bland annat varit på de olika ländernas planer för hur de ska bidra till minskade utsläpp och att ta fram en regelbok, så att alla är överens om hur man ska mäta och redovisa arbetet mot det gemensamma målet.

Vilket är Sveriges klimatmål?

2017 antog Sverige ett klimatpolitiskt ramverk. Ramverket består av en klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Det långsiktiga målet innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045.

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Negativa utsläpp innebär att utsläppen av växthusgaser från verksamheter i Sverige är mindre än till exempel den mängd koldioxid som tas upp av naturen som en del av kretsloppet, eller mindre än de utsläpp Sverige bidrar till att minska utomlands genom att investera i olika klimatprojekt. De kvarvarande utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska dock vara minst 85 procent lägre än utsläppen år 1990.

Utsläpp från transport, industri, jordbruk och energi

I Sverige kommer utsläppen främst från transporter, industri, jordbruk och energisektorn. Utöver politiska beslut främjar Sverige initiativ som involverar näringsliv och andra samhällsaktörer i klimatomställningen, som Fossilfritt Sverige som tillsammans med olika sektorer tagit fram färdplaner för hur de ska nå sveriges klimatmål.

LÄS MER 

Parisavtalet (Regeringen)
Parisavtalet (Naturvårdsverket)
FN Climate Change
Klimatpolitiska Rådet
Fossilfritt Sverige

Ökat fokus på klimatet

Temperaturen på jorden ökar i en takt som riskerar att förändra förutsättningarna för vår tillvaro. Vi ser redan och kommer att få se fler smältande isar, höjda vattennivåer, ökade områden med torka och strömmar av människor som behöver nya hem.

Vad är det som orsakat förändringarna?

Det finns delvis naturliga förklaringar till förändringarna, men den viktigaste förklaringen är de kraftigt ökade koldioxidutsläppen de senaste 100 åren. Koldioxidutsläppen kommer främst ifrån vår användning av fossila bränslen som kol, olja och gas.

De senaste årens forskning pekar på att vi också är på väg att påverka en rad system som har haft en motverkande effekt på klimatförändringarna - exempelvis stora skogar som absorberar koldioxid på naturlig väg. Detta kommer också att skynda på klimatförändringarna.

Hur ser det ut i Sverige?

I världen kommer över 75 procent av (de mänskligt skapade) utsläppen från förbränning av fossila bränslen för att skapa el och värme. I Sverige ser det lite annorlunda ut, eftersom vi får en stor del av vår energi från vatten och kärnkraft.

Hos oss står transportsektorn och industrin för två tredjedelar av utsläppen, och jordbruk, energi och övrigt för resterande del. Det ger en fingervisning om var insatserna måste göras. Det handlar till exempel om att

• skapa mer förnybar och fossilfri energi
• effektiviseringar inom industrin
• övergång till elektriska fordon
• förändrade transportmönster.