Sammanfattning av våra studier 2019 - 2025

2019 publicerade vi vår första studie om pensionärers ekonomi. Ambitionen var och är än idag att bidra med en faktabaserad bild av hur mycket äldre svenskar har att röra sig med. Den här sidan sammanfattar våra fynd, från första studien till idag.

Debatten om pensioner har länge handlat om (för) låga pensioner och ofta är det enbart den allmänna pensionen som diskuteras. Men, äldre svenskars totala inkomst är ofta en mix av allmän pension, tjänstepension, arbetsinkomster och statliga bidrag. Här föddes idén om att undersöka äldre svenskar totala inkomst genom att studera inkomstdata från Statistikmyndigheten SCB.
 
Studierna utgår från färskast möjliga uppgifter om deklarerade inkomster från SCB, vilket innebär att vi inte kan uttala oss om det aktuella året. 

År 2019 - de fattigaste löntagarna får det bättre  

Ett av de mest spektakulära fynden från första studien var att de svenskar som hade haft lägst lön innan pensionering, hade 120 procent av sin tidigare lön när de var 70 år gamla. Den här gruppen har fortfarande en låg inkomst, men högre än vad de hade innan de började ta ut sin pension.   

År 2020 - jobbonärerna tar plats  

Ett av de största fynden, som skapat mycket diskussion, är att runt 400 000 svenskar kombinerar jobb med att ta ut pension. Vi myntade begreppet ”jobbonär”, som snabbt spred sig och letade sig in på nyordslistan 2021.   

År 2021 - bättre inkomster för varje årskull  

2021 breddades studien till att också analysera utvecklingen mellan årskullar. Viktiga observationerna det här året var:  

• Pensionärernas inkomster blir bättre över tid. Varje årskull har bättre inkomster och ökad köpkraft jämfört med tidigare årskullar, även rensat för inflationen. 
• En typisk pensionär hade vid 70 års ålder en inkomst som motsvarar 75 procent av inkomsten han eller hon hade åren före pensioneringen.  
• Var fjärde svensk fick en högre inkomst som pensionär.  
• Det är vanligare med ”fattigyngre” och ”fattigmedelålders” än med ”fattigpensionärer”.  
   

Studien fick stor uppmärksamhet hos politiker, media, bolag och organisationer. Vår pensionsekonom genomförde ett femtiotal intervjuer med media, blev inbjuden till riksdagen och politiska parter ett flertal gånger.   

År 2022 – 2023 allt fler väljer sin egen pensionsålder  

Jobbonärstrender ser ut att hålla i sig. Men, inkomstdata från pandemiåret 2020 visade att jobbonärerna blivit färre för första gången sedan 2016. Det beror sannolikt på restriktionerna för äldre som rådde under covid-pandemin. 2020 hade 21,1 procent av alla svenskar över 65 år någon form av arbetsinkomst, vilket kunde jämföras med 21,9 procent året innan.   
 
Studierna visade också att 45 procent av 67-åringarna arbetade och att drygt hälften av dem fick 30 procent eller mer av sin inkomst från arbete.

2024 – arbetslivet skapar låga pensioner, inte pensions­systemet 

Vem ska man tro på när olika pensionsaktörer drar vitt skilda slutsatser om äldres ekonomi? Det handlar ofta om hur mycket (eller lite) man zoomar in på enskilda delar av pensionärernas inkomster. För att fortsätta bidra till en nyanserad bild av äldres ekonomi betonas hur våra studier utgår från verkliga totala inkomster från tre miljoner äldre svenskar - inte av fiktiva beräkningar. 2023 års studies viktigaste upptäckter (baserat på inkomstdata från 2021): 

• Höginkomsttagares och ”medelsvenssons” inkomst efter skatt var vid 67 års ålder 90 procent av inkomsten vid 60 års ålder. För de som varit låginkomsttagare i sextioårsåldern var siffran 116 procent. 
• Inkomsterna hos nyblivna pensionärer påverkas av att en del väljer att ta ut sin tjänstepension under kortare tid. Men, även efter 70 har pensionären högre inkomster än den allmänna bilden vittnar om. Vid 72 års ålder hade ”medelsvensson” 77 procent av inkomsten han eller hon hade vid 60 års ålder.  
• Pensionärers inkomster har blivit betydligt bättre över tid och varje årskull pensionärer har haft högre inkomster än tidigare årskullar. Som exempel hade en 67-åring 70 000 kronor mer om året att röra sig med jämfört med 67-åringar 12 år tidigare (rensat för inflationen). 
• Bilden av ”de fattiga pensionärerna” är missvisande. Det finns äldre med riktigt låga inkomster, men fattigdom är vanligare bland yngre. Utbredd fattigdom finns främst bland ensamstående mammor (33 procent), utrikesfödda (29 procent) och inte minst i hushåll med utrikesfödda barn (50 procent). 

2025 – Inflationen slog hårdast mot nyblivna pensionärer 

Under många år har inkomsterna och köpkraften ökat hos varje ny årskull 67-åringar. Men för årskullarna födda 1955 och 1956, som fyllde 67 år under höginflationsåren 2022 och 2023, stannar den positiva utvecklingen av. Det beror inte på att något hänt med pensionssystemet.

Sett i kronor ökade inkomsterna även för årskullarna 1955 och 1956. Men kronorna räckte inte lika långt eftersom de ”åts upp” av inflationen. Inflationen påverkade låginkomsttagare i något mindre utsträckning än hög- och medel­inkomsttagare och kvinnors inkomster påverkades mer än mäns.

Läs mer

Vad hände under inflationsåren?

Den här artikeln är en del av tema Pensionärernas inkomster under inflationsåren