En sann bild av pensionärernas ekonomi

Vill man få ett grepp om pensionärernas verkliga ekonomi är det viktigt att inte bara fokusera på den allmänna pensionen eller ens på bara pensions­inkomster, utan titta på samtliga inkomstkällor. Det är just det Alecta har gjort i den här stora studien av 3 miljoner människors inkomster.

Här berättar Alectas chefsanalytiker Fredrik Palm om hur det egentligen står till med pensionärernas inkomster.

– Vår stora studie av de äldres inkomster visar resultat som säkert kommer att förvåna många. Svenska pensionärers verkliga, deklarerade inkomster är nämligen klart mycket bättre än vad de flesta tror, och högt över de nivåer som brukar nämnas i samhällsdebatten. De flesta av Sveriges nyblivna pensionärer har alltså mer pengar att röra sig med än de flesta tror.

– Statistiken i vår studie visar dessutom att inkomsterna har blivit bättre för varje årskull. För att ta ett exempel så har en 70-åring idag 44 000 kr mer om året att röra sig med jämfört med för tio år sedan, omräknat till dagens penningvärde.

Har du någon förklaring till att inkomsterna ökat?

– Vi har sett en kraftig ökning av äldre som arbetar allt högre upp i åldrarna de senaste 20 åren, i synnerhet i åldrarna 60–69 år. Många av dem är så kallade jobbonärer, det vill säga de jobbar och tar ut pension samtidigt. Det leder inte bara till ökade arbetsinkomster, utan också till ökade pensions­inkomster. En annan förklaring är att de som går i pension idag typiskt sett har en mycket högre livsinkomst än vad tidigare generationer hade vid samma ålder. Inte minst kvinnors samlade livsinkomst är betydligt högre idag än tidigare.

Varför har Alecta valt att analysera de äldres alla inkomster istället för att fokusera enbart på pensionerna?

– För att det här med pension inte längre handlar om en enskild händelse i livet utan är en individuell process, som i många fall sträcker sig över flera år.

– Många trappar frivilligt eller ofrivilligt ner sitt arbetskraftsdeltagande redan långt innan 65. En ganska stor andel av dem som går i pension har idag inkomst från mer än bara lön, till exempel i form av sjuk- eller arbetslöshetsersättning. Därför behöver vi mäta människors totala inkomst före pensioneringen och inte bara se till löneinkomster.

 – Likadant ser det ut efter pensioneringen: Till exempel får var tredje 68-åring och var femte 73-åring en del av sin inkomst från arbete. Vill man få ett grepp om pensionärernas verkliga ekonomi är det alltså viktigt att inte bara fokusera på pensionen, utan titta på samtliga inkomstkällor.

Det pratas mycket om fattigpensionärer. Hur väl stämmer den bilden överens med Alectas studie?

– Ja, det pratas mycket om fattigpensionärer på löpsedlar och i media överlag. Och visst finns det äldre som har det väldigt tufft ekonomiskt, men när man tittar närmare på vilka pengar som faktiskt landar i människors plånböcker så är det faktiskt vanligare med fattigdom bland svenskar i åldrarna 20–50 år än bland pensionärer upp till 80 års ålder. Årets studie visar att en 72-årig före detta medel­inkomst­tagare i snitt har 77 procent av sin tidigare inkomst efter skatt.

Studien visar att de med de lägsta inkomsterna före sin pensionering får en högre inkomst efter pensionering, hur kommer det sig?

– I studien har vi delat in samtliga svenskar i sju inkomstgrupper utifrån deras förvärvsinkomst vid 60 års ålder. De med lägst inkomst är placerade i grupp 1, och de med högst inkomster i grupp 7. När vi sedan följer grupperna och tittar på hur inkomsterna utvecklar sig ser vi att inkomsterna är högre i grupp 1 och 2 vid 67 års ålder än vid 60 års ålder.

– Det är helt klart så att de grundskydd som finns inbyggda i pensionssystemet (främst garantipension och bostadstillägg, reds anm.) spelar en stor roll för de som haft de lägsta inkomsterna i livet. I många fall handlar det om personer som på olika sätt har haft det tufft, och då är det fint att se svart på vitt att pensionssystemet hjälper just dem att få det bättre ställt efter pensionen.

Den här artikeln är en del av tema Pensionärerna och ekonomin