Ny studie av sjukfrånvaron bland privatanställda tjänstemän 2012-2018
Den faktor som har starkast samband med att ett nytt sjukskrivningsfall blir längre än 90 dagar är själva sjukskrivningsdiagnosen, men i övrigt är det främst lägre lön som har betydelse. Det framkommer i den nya forskningsrapporten ”Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän 2012–2018” som tagits fram av forskare på Karolinska Institutet och som finansierats av Alecta.
Den nya studien handlar om sjukskrivningsfall som blev längre än 14 dagar, och gäller dels alla sådana sjukskrivningsfall, dels vilka som blev längre än 90 dagar. 1,3 miljoner privatanställda tjänstemän har följts under åren 2012–2018. Andra resultat kommer från en kompletterande studie av Alectas bestånd av 1 miljoner försäkrade tjänstemän i privat sektor, som gäller fram till 2021.
Resultat från studien
Studien är bred och en rad olika variabler har tagits med för de individer som ingått, här nedan redovisas endast en liten del av resultaten och slutsatserna från rapporten. Den som vill fördjupa sig i resultaten hänvisas till rapporten i sin helhet, som finns länkad i slutet av denna sida.
Faktorer som förklarar om sjukskrivningsfall blir längre än 90 dagar
Enligt studien finns inte något starkt samband mellan vissa typer av arbeten och hög risk för framtida sjukfrånvaro eller sjukskrivningsfall längre än 90 dagar, vilket annars varit den allmänna förklaringen. Den faktor som har starkast samband med att ett nytt sjukskrivningsfall blir längre än 90 dagar är själva sjukskrivningsdiagnosen, men därefter är det låg lön som sticker ut som förklaringsfaktor.
| Faktorer | Justerad oddskvot (95% konfidensintervall) |
| SJUKSKRIVNINGSFALLETS HUVUDDIAGNOS | |
| Psykisk |
4,56 (4,08-5,10) |
| Cancer | 4,08 (3,42-4,87) |
| Hjärt-kärlsjukdom | 3,27 (2,67-4,02) |
| Muskuloskeletal | 2,06 (1,81-2,33) |
| Skada | 1,47 (1,25-1,74) |
| Graviditetsrelaterad | 1,47 (1,25-1,74) |
| Övrig | Ref |
| INKOMST | |
| 24% av 75% av 1-4 PBB | 1,65 (1,42-1,91) |
| 4-7,5 PBB | 1,23 (1,12-1,36) |
| 7,5-10 PBB | 0,88 (0,78-0,99) |
| ≥10 PBB | Ref |
| KÖN | |
| Män | 1,14 (1,04-1,25) |
| Kvinnor | Ref |
| ÅLDER | |
| 18-24 år | 0,56 (0,44-0,71) |
| 25-34 år | 0,81 (0,72-0,92) |
| 35-44 år | Ref |
| 45-54 år | 0,97 (0,87-1,07) |
| 55-64 år | 1,04 (0,92-1,18) |
| TYP AV BOENDEREGION | |
| Mindre ort | 1,06 (0,96-1,18) |
| Mellanstor stad | 1,01 (0,93-1,11) |
| Storstad | Ref |
| NÄRINGSGREN | |
| Transporter | 1,05 (0,87-1,26) |
| Handel, hotell, restaurang | 1,01 (0,90-1,14) |
| Byggverksamhet | 1,00 (0,80-1,25) |
| Industri | 0,92 (0,82-1,04) |
| Utbildning, vård, omsorg, sociala tjänster | 0,86 (0,78-0,96) |
| Tjänster | Ref |
Tabellen ovan visar justerade oddskvoter med 95 % konfidensintervall för att ett nytt sjukskrivningsfall blev >90 bruttodagar långt. En högre oddskvot innebär att faktorn har större sannolikhet att leda till att ett nytt sjukskrivningsfall blev >90 bruttodagar långt. Oddskvoterna är justerade för faktorerna i tabellen samt utbildningsnivå, födelseland och familjesituation.
De flesta har inte varit sjukskrivna längre än 14 dagar
De flesta som var privatanställda tjänstemän år 2012 var det fortfarande år 2018 och majoriteten hade ingen sjukskrivning eller sjuk- eller aktivitetsersättning alls under de sju åren. (Studien handlar enbart om sjukskrivningsfall som blev längre än 14 dagar.)
Skillnader är små mellan olika näringsgrenar vad gäller framtida arbetsmarknadssituation, nytt sjuk-/aktivitetsersättningfall, samt om nystartade sjukskrivningsfall blev längre än 90 dagar.
Sedan 2016-2017 ser vi i Alectas försäkringsbestånd en tydlig nedgång i andelen sjukskrivningsfall längre än 90 dagar i alla lönelägen förutom i gruppen med de lägsta lönerna.
Skillnader mellan kvinnor och män
En högre andel av kvinnorna var sjukskrivna. 60 procent av kvinnorna och 80 procent av männen hade inte någon sjukskrivning under de sju studerade åren (det var alltså en högre andel män som inte hade någon sjukskrivning alls).
Kvinnor och män med sjukskrivning var sjukskrivna lika länge. Medelantal sjukskrivningsdagar per sjukskriven person ökade från 60 dagar 2012 till 86 dagar 2018 för kvinnor, och från 60 dagar till 85 dagar för män – dvs. sjukskrivna kvinnor och män hade i genomsnitt lika många sjukskrivningsdagar per år alla år.
Medelantal sjukskrivningsdagar i psykiska diagnoser ökade från 2,8 dagar 2012 till 5,5 dagar 2018 för kvinnor, medan medelantal sjukskrivningsdagar i somatiska diagnoser ökade från 3,9 till 5,6. För män var motsvarande ökning från 1,8 till 3,6 sjukskrivningsdagar i psykiska diagnoser och från 2,9 till 4,11 i somatiska.
All sjuklighet leder inte till sjukskrivning. För de tjänstemän som blir sjukskrivna under längre tid visar studien att rehabilitering och andra åtgärder kan ha stor påverkan på hur snabbt det är möjligt att återgå i arbete på hel- eller deltid.
För kommande forskning finns ett behov av att få kunskap om i vilken utsträckning viss sjuklighet innebär behov av sjukfrånvaro, samt vilka åtgärder som har bäst effekt för att kunna återgå i arbete.
Läs mer
Länk till rapportsammanfattning
Länk till hela rapporten
Se inspelat webbinarium
Se inspelningen av webbinariet där rapporten presenterades och diskuterades. Deltog gjorde bland annat Martin Linder, ordförande PTK/Unionen, Marcus Dahlsten, vd Transportföretagen, Maria Malmer Stenergard, Moderaterna, ordförande socialförsäkringsutskottet och Rikard Larsson, Socialdemokraterna, vice ordförande socialförsäkringsutskottet.
Skriv gärna en kommentar om sidan
Vi vill gärna ha förslag och synpunkter som hjälper oss att förbättra vår webbplats. Vi läser allt men svarar inte här. Har du istället ett ärende eller en fråga till vår kundservice kan du skicka ett meddelande eller ringa till oss. Här hittar du våra telefonnummer.
Tack för din synpunkt!
Vi läser alla synpunkter men svarar inte på dem. Om du vill komma i kontakt med oss ber vi dig kontakta vår kundservice
