Pensionärerna och ekonomin
Pensionärernas inkomster är klart bättre än vad som tidigare varit känt. Och tvärt emot vad många tror har inkomsterna dessutom ökat med tiden. Det visar Alectas studie av 3 miljoner svenskars inkomster. Det svenska pensionssystemet är långt ifrån perfekt, men den dystra bilden av ett system som håller på att falla samman stämmer helt enkelt inte.
Krönika: En vår fylld av givande debatt
Allt bättre inkomster
En sann bild av ekonomin
Förenklad visuell statistik
"Fattigyngre" vanligare än "fattigpensionärer"
Var fjärde svensk får högre inkomst som pensionär
Vanliga frågor om studien
75 procent i samlad inkomst efter pension
Magnus Billing, vd Alecta
"När vi tittar på vad pensionärerna faktiskt har i plånboken ser vi att tjänstepensionen utgör en allt viktigare del. Den har gått från att sätta guldkant på pensionen, till att vara en väsentlig och avgörande bas för densamma."
Så har vi gjort studien
Studien har följt inkomsterna för 3 miljoner svenskar som är mellan 55 och 85 års ålder.
Mer om studien
Vår källa är deklarerade inkomstuppgifter som vi fått från Statistiska Centralbyrån, SCB. Med deras data som underlag har vi analyserat inkomsterna för alla de tre miljoner svenskar som är mellan 55–85 år.
I inkomsterna som vi redovisar ingår:
- Allmän pension.
- Tjänstepension.
- Eventuella arbetsinkomster och transfereringar (t.ex. garantipension och bostadstillägg).
Genom att ta med dessa inkomstslag kan vi ge en heltäckande bild av vad personer i den studerade åldersgruppen har att röra sig med, före och efter skatt.
Kapitalinkomster och eventuellt privat pensionssparande är däremot inte med i de siffror vi redovisar.
Följt fyra årskullar från 62 års ålder
I studien har vi följt inkomsterna för samtliga svenskar födda 1941, 1943, 1946 och 1950 från 62 års ålder. För respektive födelseår har inkomsttagarna delats in i fem grupper, baserat på inkomsterna vid 62 års ålder.
När vi följer den mittersta gruppen, medelinkomsttagargruppen, ser vi att den genomsnittliga inkomsten vid 67 års ålder är mellan 83 och 88 procent av inkomsten vid 62 års ålder, beroende på födelseår.
Den höga nivån förklaras av arbetsinkomster och av att en del väljer att ta ut en del av sin tjänstepension på fem år istället för hela livet ut. Av dessa skäl har vi valt att istället lyfta fram inkomstnivån efter 70 års ålder.
Genomsnittlig inkomst efter 70 års ålder
Vid 72 års ålder ser vi att de genomsnittliga inkomsterna fallit till mellan 73 och 77 procent, beroende på födelseår. För födelseår 1941 och 1943 som vi kan följa ytterligare några år ser vi att nivån ligger kvar kring 75 procent.
De inkomster som inkluderas i beräkningen är utöver pensionsinkomster även arbetsinkomster och transfereringar (t.ex. bostadstillägg). Det som däremot inte ingår är privat pension och kapitalinkomster. Om man exkluderar arbetsinkomster från resultatet vid 72 års ålder så blir den genomsnittliga inkomsten mellan 68 och 74 procent, beroende på födelseår.
Fler unga än äldre fattiga
Det finns äldre som har riktigt låga inkomster, det får vi aldrig glömma. Men vår studie visar att de fattiga pensionärerna lyckligtvis är relativt få – de flesta äldre har faktiskt en hygglig inkomst.
Om vi använder EU:s definition av fattigdom (att ha en hushållsinkomst som understiger 60 procent av medianinkomsten i riket) är det faktiskt vanligare med fattigdom bland unga i åldrarna 20–50 år än bland pensionärer i åldrarna 65–79 år.
Det är såklart en klen tröst för den som har en låg pension, men det är trots allt så verkligheten ser ut när vi analyserat verkliga inkomster.
Ett objektivt bidrag i pensionsdebatten
Med den här studien som underlag vill vi bidra till debatten om vårt pensionssystem. Det svenska pensionssystemet behöver förstärkas och moderniseras på sina håll, men det är viktigt att pengarna går till dem som behöver det bäst. Därför är det viktigt att ha ett objektivt faktaunderlag i debatten, och det hoppas vi kunna bidra till genom att presentera våra observationer i den här studien.
