Suzanne grundade Generation Marianne för att motverka ensamhet och öka förståelsen mellan generationer. Idén växte fram efter att ha sett sin egen mammas kamp i livets slutskede.
– Min mamma var multisjuk, gick med rullator och var väldigt ensam. Hon ville inte visa upp sitt yttre eftersom det inte stämde överens med hur hon kände sig inombords. Jag brottades med tanken på hur jag kunde göra skillnad – för henne och andra i samma situation.
Men det fanns något som gav hopp.
– När mamma träffade sitt barnbarn såg jag hur all hennes smärta och oro försvann. Det blev väldigt tydligt.
Döpt efter mamma
Några år senare grundade Suzanne företaget Generation Marianne, döpt efter Suzannes mamma. I dag samarbetar hon med kommuner, fastighetsägare och verksamheter inom vård- och omsorg samt utbildning för att skapa initiativ där generationer kan mötas.
– Det handlar om allt från gemensamma aktiviteter där vi för samman förskolebarn med äldre på äldreboende, till att få grannar i bostadsområden att umgås. För att skapa långsiktiga, positiva effekter för de som deltar krävs en regelbundenhet.
Se tydliga förändringar
Suzanne har fått uppleva de positiva effekterna av generationsmöten på nära håll.
– Jag har sett äldre som haft problem med smärta och att röra sig, men som glömt allt vad smärta heter när de har deltagit i våra aktiviteter. Och barn som annars är blyga, men som öppnar upp inför äldre deltagare. Det är verkligen inspirerande att vara vittne till en sådan förändring.
Vilka utmaningar stöter du på?
– Många tycker att generationsarbete låter spännande, men tror också att magin kommer bara man sätter unga och äldre i ett och samma rum. Men det krävs planering, struktur och uppföljning. Arbetet bör bygga på deltagarnas behov, intressen och förutsättningar. För verksamheter inom vård- och omsorg krävs också en utbildning för personalen.
– I Sverige har vi en viss social barriär som kan vara utmanande. Därför är det viktigt att skapa rätt förutsättningar för att människor ska känna sig bekväma och vilja umgås med varandra.
Vad är den största belöningen?
– Att få bidra till människors fysiska och psykiska välbefinnande. Vi är flockdjur och behöver varandra – oavsett ålder. Vi behöver alla få känna oss sedda och värdefulla.
För de äldre är fördelarna uppenbara, men Suzanne betonar även hur positivt det är för barnen.
– Barnen utvecklar empati, lär sig kommunicera och ökar förståelsen för en annan generation. Det handlar också om att minska fördomar.
Hur är intresset för ditt arbete?
– Det finns ett ökat intresse i samhället. Pandemin gjorde det extra tydligt hur ensamma många äldre känner sig, men också att ensamhet kan drabba vem som helst, oavsett ålder. Fler företag och organisationer har börjat ta detta på allvar.
