En smygande känsla av att inte synas
Men en helt annan sak som förenar många av oss är känslan av att bli osynlig och bortglömd som äldre, särskilt på arbetsplatsen. Och även här ser Maria att forskningen kan vara till hjälp och visa på att det behövs åtgärder för att skapa arbetsplatser för alla.
– Forskning visar att det numera kan finnas upp till fem generationer på samma arbetsplats. Det ställer krav både på ett åldersmedvetet ledarskap och att veta hur du kommunicerar över generationsgränserna.
– För mig blev detta extra tydligt när en vän nyligen sa: ”Jag skulle behöva en reflexväst för att synas på jobbet!”
Så illa var arbetsklimatet där både kön och ålder påverkade känslan av att som 50-åring behöva kämpa för att bli sedd av sina yngre kollegor. Kanske berodde det på en allmän okunskap, både hos arbetskamrater och ledning, om vad ålderism faktiskt kan leda till?
Vad är egentligen ålderism?
Definitionen av ålderism är att människor behandlas orättvist eller negativt enbart på grund av sin ålder. WHO, FN:s organisation för hälsa, menar att ålderism är ett hot mot mänskligheten och en hållbar värld. De har tagit fram olika indikatorer
för att synliggöra hur ålderism tar sig uttryck.
I Sverige handlar ålderism av äldre om en mycket stor grupp. Vilket är ett problem i sig, menar Maria.
– ”Äldre” som begrepp är ofta negativt laddat och vem som betraktas som äldre förändras över tid. När Lagen om anställningsskydd (LAS) antogs 1974 var ett viktigt syfte att den skulle ge äldre bättre skydd och rätt att kunna jobba fram till pensionen. Så - redan då fanns ett ålderristiskt tänkande som fortfarande hänger kvar.
Historien upprepar sig
I början av 2000-talet hade Dagens Nyheter en reportageserie; ”50+ och arbetsmarknaden”. Den handlade om hur kapabla 50+ människor var, men hur svårt dessa ”äldre” hade för att få jobb.
– I princip skulle exakt samma reportage kunna publiceras idag, snart 25 år senare. Skillnaden skulle antagligen bara vara att den skulle heta ”60+ och arbetsmarknaden”. Och skulle man lägga till något nytt - är det att forskningen visar att det redan vid 40+ är svårt att ens bli kallade till en jobbintervju i Sverige.
En arbetsplats som bara satsar på yngre riskerar att gå miste om mycket – som erfarenhet, viktiga perspektiv och förmågan att se helheten. Allt det som ett långt arbetsliv kan ge.
Fördomar känner ingen ålder
Maria har tillbringat en stor del av sitt arbetsliv på universitet där det är mer vanligt med en åldersblandad miljö i såväl forskningsprojekt som i klassrum.
– Det är en förmån att träffa studenter och doktorander med olika drömmar och idéer, och få se dem utvecklas. Men även studenter vittnar om att de möts av fördomar, inte minst när de är ute på praktik. Som ung medarbetare förväntas du kunna svara för alla ungdomar; hur de tänker och vad de är intresserade av, som om alla yngre tänker likadant! Det är också en form av ålderism, skapad av fördomar om en viss åldersgrupp.
Odla egna intressen över generationsgränser
Vad har då Maria själv valt för strategier för att inte styras av förstelnade tankar och idéer?
– Under många år som anhörig till föräldrar som drabbats av demens behövde jag ett eget rum. Det ledde till att jag utbildade mig till Iyengaryogalärare. Det var en ynnest att få göra det, även om en del kurskamrater tyckte att jag var ofattbart gammal!
– Samtidigt ledde mig jobbet till att bli en del av AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet. Där finns det så mycket att lära.
Nu är Maria jobbonär och ägnar sig åt intressen som yoga och biodling.
– Jag tränar mig att se både det stora och lilla! I vår biförening möts unga och gamla biodlare, i yogastudion möter jag människor i alla åldrar. Och just det rekommenderar jag ofta till mina vänner – att söka sig till ett intresse där det är naturligt att träffa människor i olika åldrar. Då finns det en chans att lära av varandra och kanske även få nya perspektiv. Vi har ju alla många åldrar i oss!
Foto: Anna von Brömssen.
