Under många år fick varje ny årskull med 67-åringar ökad köpkraft. Men för årskullarna födda 1955 och 1956, som fyllde 67 år när inflationen steg kraftigt, stannar den positiva utvecklingen av.
Det beror inte på att något hänt med pensionssystemet. Sett i kronor ökade inkomsterna även för årskullarna 1955 och 1956. Men kronorna räckte inte lika långt eftersom de ”åts upp” av inflationen.
Nyblivna pensionärer fick hårdaste smällen
Alla påverkades av den höga inflationen under 2022 och 2023, men köpkraften minskade mer för vissa åldersgrupper.
För 60- och 70-talister minskade köpkraften med 6–7 procent, cirka 1 600–2 000 kronor i månaden. För många dämpades inflationseffekten till viss del av löneökningar.
40-talisternas köpkraft minskade någon procent, ett par hundralappar i månaden. Här bidrog höjningar av inkomstindex och grundavdraget för pensionärer till att dämpa inflationseffekten.
För 50-talisterna påverkades köpkraften mer än för andra åldersgrupper. Från 2021 till 2023 minskade den i snitt med 11 procent eller drygt 2 000 kronor i månaden för årskullarna födda 1951–1960. Att 50-talisternas köpkraft minskade mer än i andra åldersgrupper beror inte bara på inflationen. Under åren 2021–2023 var de i en ålder då många går i pension eller trappar ner arbetet – vilket naturligt ger en lägre inkomst. Några började ta ut pensionen lite tidigare och fick därför betala högre skatt på pensionen och de som fortsatte jobba fick ofta lägre löneökningar i procent än yngre kollegor.
Hur blev det för 56:orna?
För att få en bättre bild av 56:orna, som fyllde 67 år 2023, har vi tagit fram data på individuella förändringar av deras inkomster. Vi väljer att visa den individuella inkomstförändringen för medianpersonen. Det betyder att hälften haft en bättre utveckling och hälften en sämre.
Årskullen delas också upp i låg, medel- (”medelsvensson”) och höginkomsttagare baserat på inkomsten vid 60 år (läs mer på sidan Om våra undersökningar).
Vid 60 år hade medelsvensson född 1956 ungefär 26 000 kronor i månaden efter skatt att röra sig med, den typiska låginkomsttagaren 16 000 kronor medan höginkomsttagaren fick ut 56 000 kronor. Beloppen har vi räknat upp med inflationen som varit sedan årskullen fyllde 60 år, så att det motsvarar penningvärdet 2023.
Inkomster vid 67 års ålder
Hög- och medelinkomsttagarnas inkomster efter skatt var vid 67 år 88 respektive 87 procent av inkomsten efter skatt vid 60 år. Låginkomsttagarens inkomst ökade med 15 procent från 60 till 67 års ålder. Det är dock en ökning från låga nivåer. År 2021, innan inflationen steg kraftigt, hade 67-åriga hög- och medelinkomsttagare 90 procent av sin inkomst vid 60 års ålder och låginkomsttagare 116 procent av inkomsten vid 60 år.
Så förändrades inkomsten för 46:orna
som gick i pension tio år tidigare
Inkomstutveckling för män och kvinnor
Löneskillnader under arbetslivet avspeglas i inkomsterna som pensionär. Det blir tydligt när man jämför inkomstutvecklingen hos män och kvinnor. Lönenivåer, föräldraledighet och deltidsjobb påverkar särskilt tjänstepensionen.
För årskullen född 1956 minskade köpkraften vid 67 års ålder mer för kvinnor än för män. Tydligast syns det bland medelinkomsttagarna, där kvinnornas inkomst efter skatt typiskt sett sjönk till 84 procent av inkomsten vid 60 år. Det kan jämföras med att männens köpkraft sjönk till 91 procent.
Gemensamt för alla inkomstgrupper är att tjänstepensionsinkomsterna är tydligt lägre för kvinnor än för män. En bidragande orsak är att kvinnor i den här generationen har arbetat deltid i högre utsträckning än vad män har gjort.
Sammanfattning
Den höga inflationen under 2022 och 2023 minskade köpkraften för alla. Äldre pensionärer och de med låga inkomster klarade sig bäst.
50-talister fick kraftigast sänkning av köpkraft under dessa år. Det förklaras dock inte främst av inflationen utan av att inkomsternas sammansättning förändras i åldern då de flesta går i pension.
Sett till individers inkomstförändring från 60 till 67 år sjunker köpkraften bara något mer för medelinkomsttagaren född 1956 jämfört med årskullar som fyllde 67 år före inflationsåren. Samma mönster syns för höginkomsttagarna medan köpkraften för låginkomsttagaren född 1956 ökat ungefär lika mycket som för årskullen 1954, som fyllde 67 år 2021 (115 respektive 116 procent).
Allmän pension och tjänstepension tillsammans motsvarade en betydligt större andel av inkomsten före skatt vid 60 år för medelinkomsttagarna födda 1954 (79 procent) än de födda 1956 (72 procent). Det tyder på att tjänstepensionen förlorat mer i värde under inflationsåren än vad den allmänna pensionen gjort.
En förklaring kan vara att inkomstpensionen ökade när inkomstindex höjdes mer än vanligt år 2022 och 2023. Det dämpade inflationseffekten för allmän pension, men inte för de tjänstepensioner som främst påverkas av finansmarknaden.
En del tjänstepensioner räknas upp på annat sätt än med avkastning. Ett exempel är förmånsbestämd ITP 2, som räknas upp med inflationen. Tidigare privatanställda tjänstemän som får utbetalningar av ITP 2 ”skyddades” därför i större utsträckning från inflationen.
