2019 nåddes en toppnotering på antal jobbonärer i Sverige med nästan 429 000 efter att ha ökat stadigt i flera år. 2020 ser vi däremot en tillbakagång till 2017 års nivåer. Covid-restriktionerna dämpade alltså mer än äldre svenskars möjlighet att träffa andra människor, det dämpade även antalet äldre som arbetade. Vi tror att det kommer att skapa ett permanent uppehåll i gruppens arbete. Vi vet sedan tidigare att ju äldre man blir desto mindre är chansen att man återkommer till arbete om man väl slutat.
När vi jämför jobbonärer i ålder 66 och uppåt ser vi att deras inkomst från arbete som andel av den totala inkomsten (arbetsinkomst + pension) minskar successivt med ökad ålder. I 70 års ålder har fortfarande 15 procent av jobbonärer mer än hälften av sin inkomst från arbete. I 75 års ålder nästan 1 av 10. I siffrorna räknar vi inte in transfereringar eller kapitalinkomster.
Vi hittar fler jobbonärer bland dem som har högre lön. Bland snittinkomsttagarna (de som tjänar mellan 22 270 – 33 400 kr/ månad) är däremot hela 42 procent jobbonärer vilket visar att det är långt från enbart tjänstemän i chefsposition som arbetar när de är 67. Bland den grupp som tjänar minst arbetar hela 26 procent. De allra flesta arbetar högre upp i åldrarna för att de säger att det är stimulerande, men vi kan anta att de med lägre inkomst arbetar för att dryga ut sina inkomster i högre grad än de som tjänar mest. Inkomstuppdelningen är baserad på den lön som individerna hade vid 60-års ålder.
