Till innehåll

Vår studie genom åren

Sedan 2018 har vi årligen studerat äldres inkomster. Här sammanfattar vi de viktigaste resultaten från första studien till idag.

Ett äldre par sitter i vardagsrummet och läser.

Inkomsterna ökar över tid

Sedan vår första studie har vi, med undantag för åren med kraftigt stigande inflation, kunnat visa att varje ny årskull 67-åringar får högre inkomster och bättre köpkraft än den föregående. För många ligger inkomsten som nybliven pensionär nära nivån före pensionen, och i vissa fall högre – något som väckte stor uppmärksamhet när de första studierna publicerades.

Vi har också kunnat konstatera att inkomsten vid 60 års ålder ökat i takt med att fler får hela sin inkomst från arbete åren innan pension. Inkomsten vid 60 år säger alltså mycket om hur pensionsinkomsten kommer att bli. 

Jobbonärerna blir fler

Allt fler väljer sin egen pensionsålder och sitt eget sätt att gå i pension. Det blir vanligare att jobba längre  upp i åren och att kombinera jobb och pension.

Andelen jobbonärer, personer som är 66 år eller äldre med inkomster från arbete, ökade för varje år fram till pandemin, då utvecklingen tillfälligt stannade av. De senaste åren syns åter en ökning av andelen jobbonärer, också bland dem som passerat både 70 och 80 år.

Bilden av "fattiga pensionärer" är missvisande

Det finns pensionärer med riktigt låga inkomster, men fattigdom bland äldre minskar. Senaste studien visar att 8 procent av 65–79-åringar lever i relativ fattigdom, vilket är färre än i någon annan åldersgrupp.

Läs mer: 
Äldres inkomster 2026
Så gör vi studien 

Studien år för år

2018: Vi ser ett behov av en faktabaserad bild av äldres inkomster och inleder vår första studie utifrån inkomstdata för alla svenskar som är 55 år eller äldre.  

2019: Första studien publiceras. Den visar bland annat att låginkomsttagare kan få högre inkomster som nyblivna pensionärer än åren innan pension, vilket väcker stor uppmärksamhet.

2020: Vi berättar att runt 400 000 svenskar kombinerar jobb med pension. Begreppet jobbonärer myntas och letar sig snabbt in på nyordslistan.

2021: Vi jämför årskullar som gått i pension och konstaterar att inkomsterna ökar för varje årskull nyblivna pensionärer. Var fjärde person har bättre inkomst vid 67 år än vid 60 år.

2022–2023: Pandemin med restriktioner för äldre bromsar utvecklingen med jobbonärer och andelen minskar för första gången sedan 2016.

2024: Personer som varit medel- eller höginkomsttagare får typiskt sett 90 procent av inkomsten vid 60 år när de går i pension. För de som varit låginkomsttagare är siffran 116 procent. Inkomsterna påverkas av att fler tar ut tjänstepensionen på kortare tid, men även efter 70 är de ofta högre än den allmänna bilden.

2025: Trenden med ökande inkomster för varje årskull nyblivna pensionärer stannar av när inflationen steg kraftigt år 2022–2023. Inkomsterna ökade i antal kronor, men prisökningarna åt upp inkomstökningarna, särskilt för högre inkomster och för kvinnor. Samtidigt ökar andelen jobbonärer igen. 

2026: Inkomsterna för nyblivna pensionärer ökar igen och vi noterar rekordnivåer vad gäller andelen jobbonärer. 465 000 svenskar som är 66 år eller äldre har nu inkomster från arbete. Samtidigt minskar andelen äldre som lever i relativ fattigdom.