Magnus Billing har ordet

Klarar företag med hög ESG-ranking kriser bättre?

Under Covid-19 pandemin har värdet på företag med hög ESG-ranking* fortsatt att stiga. Allt mer kapital investeras i dessa företag. Under 2020 har ESG-aktiefonder globalt sett haft en tillväxt om cirka 112 procent.

Ett argument som ofta framförs som skäl för investeringar i företag med god ESG-ranking är att de är mer hållbara och därmed klarar kriser bättre jämfört med företag med sämre ranking. Är det korrekt? Kan Covid-19 pandemin, i all sin förskräcklighet och förödelse, ge svar på frågan om det påståendet faktiskt stämmer? Och vad säger forskningen om frågan så här långt?

Den teoretiska grunden för påståendet om att företag med god ESG-ranking klarar kriser bättre kan delas upp i två delar:

  1. Förtroende. Under kriser kan företag inte enbart förlita sig på formella avtal med arbetsgivare, leverantörer och andra samarbetspartners för att framgångsrikt driva sin verksamhet. Det måste även finnas ett förtroende för företaget. Detta förtroende stärks av ett gott ESG-arbete och förtroendekapitalet kommer väl till användning när en kris inträffar. Ett uttryck för detta/En följd av detta är att aktiekursen för ett företag med gott ESG anseende kommer påverkas mindre negativt.

  2. Insyn. Ett företag som integrerar och redovisar ESG-faktorer på ett ansvarsfullt sätt ger investerare och aktieägare god insyn i hur robust bolaget är. På så sätt kan både företaget själv och investerare åtgärda eventuella brister i företagets styrning. Det gör dem bättre förberedda att hantera en kommande kris.

Ett antal forskare inom National Bureau of Economic Research2), undersökte 6 000 företag i 56 ekonomier under första kvartalet 2020. Forskarna bedömde hur företagen klarade sig och hur deras aktiekurs utvecklade sig under pandemin. I korthet fann de att företag som hade integrerat ESG-faktorer i sin affärsmodell klarade krisen bättre än jämförbara företag. Aktiemarknaden belönade dem med högre aktiekurser.

Det ska noteras att också andra faktorer påverkade företagens motståndskraft mot Covid-19 pandemin, som till exempel en stark finansiell ställning i form av god likviditet, låg skuldsättning och lönsamhet. Vidare hade faktorer som beroende av globala värdekedjor, kundlokalisering och ägarstruktur, betydelse.

En annan forskningsrapport med titeln ”ESG Didn´t Immunize Stocks Against Covid-19 Market Crash” kommer till en helt annan slutsats. Som titeln antyder, anser forskarna att det inte finns ett samband mellan god ESG-ranking och aktieprisets motståndskraft vid en kraftig börsnedgång vid en kris som Coronapandemin3).

Forskningsvärlden tycks alltså inte ha en samsyn kring frågan om företag med god ESG-ranking klarar kriser bättre än företag med lägre ranking. Dock verkar detta inte påverka den starka trenden med mer och mer allokering av kapital till ESG investeringar eller den politiska viljan att ta sig an klimatkrisen.

Under 2020 har ESG-aktiefonder globalt haft en tillväxt om cirka 112 procent. Det är fortfarande en relativt liten del av det totala kapitalet som investeras i aktiefonder, men tillväxttrenden är tydlig. En stark efterfrågan har drivit på ett ökat utbud av ESG-produkter. Det är inte en oväntad utveckling då efterfrågan bland kunder har ökat, och politiker i Europa och andra delar av världen tydligt uttryckt en vilja att hitta åtgärder för att hantera klimatkrisen. Även i USA kommer detta till utryck i vart fall på delstatsnivå och sannolikt än mer när Bidenadministrationen tar makten den 20 januari.

Har forskningen betydelse för vart kapitalet går?

Vilken betydelse har då egentligen forskningen om frågan om företag med god ESG-ranking klarar kriser bättre än jämförbara företag med sämre ranking?

Jag menar att det endast har en begränsad betydelse, framförallt av två skäl:

  1. Där forskningen om huruvida bolag med hög ESG-ranking klarar kriser bättre är tvetydig, är forskningen om klimatet i allt väsentligt entydig. Vi måste minska utsläppen. Forskningen visar på behovet av att internalisera externaliteterna, som koldioxidutsläppskostnaderna utgör. Vi behöver alltså få ett pris på, och en kostnad för, samtliga koldioxidutsläpp som olika verksamheter orsakar. Först då kommer prismekanismsfunktionen som aktiemarknaden tillhandahåller, och som är central för en effektiv allokering av kapital i en marknadsekonomi, fullt ut integrera de klimatrisker vi behöver hantera och lösa.

  2. Marknaden drivs av vinstintressen och flockbeteende. När investerare med kapital och makt bestämmer sig för att hållbarhet och ESG-produkter är viktigt kommer de att flytta sitt kapital till bolag och produkter med hög ESG-ranking. När flytten är inledd kommer dessa personer att vilja maximera sin vinst, vilket innebär att de kommer att göra vad de kan för att dessa produkter ska stiga i värde. Oavsett vad forskningen säger om ESG-faktorers påverkan på kortsiktiga börssvängningar så är flytten av kapital redan igång.

Ta exemplet med Larry Finks uttalande i början av förra året; när ett bolag som Blackbrock, som förvaltar över 7 triljoner dollar, satsar på något kommer de göra det ordentligt. Som journalisten Gillian Tett på Financial Times skriver; “And while longtime ESG enthusiasts scoff that Mr Fink is late to the game compared with earlier activists, the key point is this: since Mr Fink (and others) have spotted a momentum trade in ESG, they are determined to maintain this momentum”. 4)

De kortsiktiga effekterna av ESG är inte de viktigaste

Som vi ser är forskningen om hur ESG-faktorer hjälpt bolag att klara den aktuella krisen inte entydig. Men, att forskningen om huruvida bolag med hög ESG-ranking klarar en kris likt Covid-19 bättre än andra minskar dock inte vikten av att rapportera ESG-faktorer.

Som jag skrivit om tidigare - är rapportering och transparens av yttersta vikt för att styra vart kapitalet gör mest nytta. Det betyder inte att allt kapital bör gå till ”gröna verksamheter”, men att kapitalet skall allokeras effektivt för att skapa långsiktigt värde.

Där Covid-19 pandemin är övergående, om än hemsk, är klimatkrisen långsiktig och något vi behöver hantera under de kommande decennierna. Kortsiktiga svängningar på börsen, som vi regelbundet upplever, är ett mindre problem i det långa loppet mot långsiktigt och hållbart värdeskapande.

I Alectas arbete med att stresstesta vår portfölj för olika klimatscenarier framkommer det med all önskvärd tydlighet att endast med ett relevant marknadspris på koldioxidutsläpp finns det förutsättningar att fastställa att ett företag med god ESG ranking förtjänar en högre värdering eftersom de är bättre rustade för klimatkrisen.

Att ta hänsyn till ESG-faktorer i investeringar är ett sätt att långsiktigt arbeta mot en hållbar värld med såväl ekonomiska, klimatmässiga som sociala fördelar, oavsett vad forskningen visar om de kortsiktiga vinsterna.

Läs mer

Vill du läsa mer om hur vi arbetar med klimatfrågor, vår klimatriskrapport och vilken forskning vi baserar vårt arbete på?  Besök gärna alecta.se/klimat och alecta.se/koldioxidpris

*) ESG-kriterierna för miljö, samhälle/social och bolagsstyrning (Evironmental, Social and Government) är en uppsättning standarder för ett företags verksamhet som investerare använder för att utvärdera sina investeringar.
2) Corporate Immunity to the Covid-19 Pandemic, Wenzhi Ding, Ross Levine, Chen Lin, Wensi Xie, Working Paper 27055
3) ESG Didn’t Immunize Stocks Against the Covid-19 Market Crash, Elisabeth Demers, Jurian Hendrikse, Philip Jooas, Barush Lev, August 27th, 2020
4) https://www.ft.com/content/89db3fff-3ae9-4299-8e72-9f9b65bd3996

Tidigare inlägg

Gillade du den här sidan?

Skriv gärna en kommentar om sidan

Vi vill gärna ha förslag och synpunkter som hjälper oss att förbättra vår webbplats. Vi läser allt men svarar inte här. Har du istället ett ärende eller en fråga till vår kundservice kan du skicka ett meddelande eller ringa till oss. Här hittar du våra telefonnummer.

Tack för din synpunkt!

Vi läser alla synpunkter men svarar inte på dem. Om du vill komma i kontakt med oss ber vi dig kontakta vår kundservice