Vanliga frågor om studien

Sedan studien presenterades har Alectas pensionsekonom Staffan Ström medverkat i ett stort antal debatter, panelsamtal och intervjuer där han berättat om studiens observationer. Han har svarat på hundratals mejl och samtal där alltifrån forskare och riksdagsledamöter till helt vanliga privatpersoner velat veta mera eller velat framföra beröm och kritik mot studien. Här får du ta del av några av alla olika frågor och Staffans svar.

”Den genomsnittliga pensionen för en svensk kvinna är 11 800 kr. Det är för dåligt!”

Det här har jag hört exempelvis socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi säga många gånger (jag debatterade nyligen med honom i ett pensionsseminarium som arrangerades av SPF Seniorerna). Ja, det är en låg siffra. Men den beskriver inte riktigt sanningen eftersom det bara gäller den allmänna pensionen.

9 av 10 svenskar har dessutom tjänstepension, och tittar vi på den genomsnittliga totala pensionen är den istället 15 800 kronor för kvinnor och 22 900 kronor för män enligt Pensionsmyndigheten. Utöver det har 290 000 pensionärer bostadstillägg på i snitt 2 900 kr/mån. Många har dessutom inkomster från annat håll, till exempel från arbete.

Allt handlar alltså om vad vi vill studera: Den allmänna pensionens utfall eller den totala inkomst pensionärer har. Båda siffrorna är viktiga, och tillsammans kompletterar de bilden av de äldres inkomster.

”300 000 fattigpensionärer får i Alectas rapport knappt ett omnämnande”

Så skriver SKPF i en debattartikel, och flera andra har uttryckt liknande åsikter. Faktum är att det här på temasidan om studien finns en dedikerad sida just om fattigpensionärer.

Vi är väl medvetna om att det finns många äldre som har låga inkomster och har svårt att få ekonomin att gå ihop. Men för att försöka nyansera bilden en smula beskriver vi fattigdomen även bland andra grupper i samhället. Och då visar det sig att det faktiskt är vanligare med fattigdom bland yngre vuxna (20–29 år) och bland medelålders (30–49 år) än bland pensionärer i åldrarna 65–79.

Låga inkomster är något vi behöver uppmärksamma och göra något åt, med det är inte så att äldre är mer ekonomiskt utsatta än andra grupper i samhället. Det är en insikt som provocerar många. Inte desto mindre är det sant.

”Ni har ju bara studerat personer upp till 85 år, alltså blundar ni för de äldsta som ofta har det allra tuffast ekonomiskt”.

Det stämmer att vi i den här studien har begränsat oss till åldersspannet 55–85 år. Det finns tre anledningar till det.

1. Vid studier av höga åldrar drabbas man av något som statistikerna kallar överlevnadsbias. I korthet handlar det om att så många av varje årskull då har avlidit att siffrorna blir svåra att jämföra med de övriga i studien.
2. De som idag är 85+ tillhör fullt ut det gamla ATP-systemet. Deras ekonomiska situation är alltså en spegling av ett system som fasats ut, och vill man åstadkomma förbättringar för dem måste det lösas på andra sätt än genom att ändra i dagens pensionssystem.
3. De som idag är 85+ lämnade de en arbetsmarknad som såg väldigt annorlunda ut än dagens. Många kvinnor var exempelvis hemmafruar eller arbetade bara under en begränsad del av sitt liv.

De äldstas ekonomiska situation är såklart angelägen på alla sätt, men den är svår att jämföra med dagens nyblivna pensionärer. Därför kommer vi att återkomma till de äldstas ekonomiska situation i ett annat sammanhang.

”Varför säger ni inget om kvinnors låga pensioner?”

Det stämmer att det finns betydande skillnader i inkomst mellan kvinnor och män på äldre dagar. Det beror inte på orättvisor i pensionssystemet i sig utan på att pensionerna speglar vår livsinkomst, och kvinnor har i genomsnitt lägre total livsinkomst beroende på färre år på arbetsmarknaden, mer deltidsarbete, mer sjukfrånvaro och ett lägre genomsnittligt löneläge.

Eftersom vi i studien jämför den samlade inkomsten från 70 års ålder med inkomsten åren innan pensioneringen uppstår ett pedagogiskt problem. Många kvinnor återfinns nämligen bland dem som har lägst inkomster åren innan pensioneringen, och de får tack vare grundskydden ofta en högre inkomst när de går i pension.

Många kvinnor får mer än 100 procent i kompensationsgrad, trots att de i kronor räknat har låga inkomster. För att inte ge en bedrägligt ljus bild av kvinnors inkomster valde vi att redovisa inkomsterna för hela den studerade gruppen den här gången.

”Varken jag eller min granne har mer än 12 000 kronor före skatt i pension. Kan era siffror verkligen stämma?”

Alecta har studerat inkomsterna för alla de tre miljoner svenskar som är mellan 55 och 85 år gamla. I en så stor grupp finns det såklart en enorm inkomstspridning. Några har väldigt låga inkomster, några väldigt höga, och de allra flesta befinner sig nånstans i mitten av skalan däremellan.

Tack vare att studien omfattar alla som deklarerat inkomst i Sverige fångar vi upp även de som har låga inkomster, så även din och din grannes inkomster finns med i studiens underlag. Tänk också på att den här studien inte bara mäter pensionsinkomster, utan även inkomst från till exempel arbete och bostadstillägg. Du kan höra mig utveckla resonemanget i ett webbinarium som TCO nyligen anordnade.

Den här artikeln är en del av tema Pensionärerna och ekonomin