Jobbonärer måste tas på allvar

I skrivande stund är vi mitt i den andra vågen av Covid-19. Det har skrivits mycket om pandemin, så ni kan vara lugna. Jag kommer inte att ge mig in i diskussionen om hur den svenska strategin fungerat. Jag kommer däremot att fokusera på en grupp som drabbats hårt av pandemin - de äldre.

Strax innan jul publicerade vi en stor studie där vi analyserat inkomsterna för cirka 3 miljoner svenskar. Den visade bland annat att cirka 350 000 svenskar över 65 år är vad vi kallar jobbonärer, alltså personer som jobbar samtidigt som de tar ut pensionDe flesta av dem arbetar av lust. Naturligtvis finns det svenskar som varken kan eller vill arbeta ens till 65, och det finns de som måste dryga ut pensionskassan med jobbDeras situation måste vi självklart ta på allvar.  

Men, oavsett ekonomisk situation visar studien på en bredare trend i samhället – att vi ofta behandlar äldre som en förbrukad resurs. Både jobbonärerna och de som får 100 procent av sin inkomst från pension känner sig ofta överflödiga i samhället.  

Jag hoppas att vi, när vaccinet rullats ut, slutar sätta jobbonärerna i evig karantän bara för att att de fyllt 65.Pandemin har blottlagt många orättvisor. En av dem är att vi i Sverige, ett av världens modernaste länder, tycks ha glömt bort att med ålder kommer en enorm kompetens, klokskap och erfarenhet. På vår temasida om jobbonärer skriver både Håkan Svärdman och Barbro Westerholm om den alltmer utbredda bilden av seniora svenskar som icke-önskvärda. Det är för mig en utveckling vi bör bryta.

Enligt World Values Survey är Sverige det fjärde sämsta landet i världen på att respektera äldreSom ett exempel är bara 2 procent av våra riksdagsledamöter över 65.  

Under pandemiåret 2020 var det de äldre som drabbades hårdast. Sjukdomen slog värst mot 70-plussare och för att de skulle skyddas behövde de stanna hemma i stor utsträckning. Åtgärderna från samhället gjordes naturligtvis med största välvilja men känslan av att vi inte tog hand om de äldre intensifierades.  

De hade ofta inget arbete att sysselsätta sig med hemifrån, de fick inte träffa sin familj och vänner och de löpte en större risk än andra att drabbas svårt av sjukdomen i sig. Jag hoppas att detta blir en väckarklocka för oss alla. Under pandemin kan det ha varit ett nödvändigt ont att sätta en så stor del av befolkning i karantän, men i ett Sverige utan en pandemi som hotar alla, finns ingen anledning till att fortsätta hålla dem utanför samhället.    

Att låta äldre personer vara en större och mer naturlig del i samhället skulle gynna oss alla. På individuell och samhällelig nivå och både ekonomiskt och socialtMånga arbetsplatser lider av kompetensbrist, varför inte hålla kvar den kompetens som redan finns? Varför inte värdera erfarenhet högre i politiska sammanhang? Det mullrar av missnöje just nu, och lösningen på missnöjet är enkel – behandla äldre som individer med olika behov, kompetenser och åsikter och inte som en massa av pensionärer.  

Jobbonärerna har förmånen att fortfarande kunna arbeta, och just jobbet gör att de fortfarande känner sig som en del av samhället. Jag hoppas att vi, när vaccinet rullats ut, slutar sätta jobbonärerna i evig karantän bara för att att de fyllt 65.

Gillade du den här sidan?

Skriv gärna en kommentar om sidan

Vi vill gärna ha förslag och synpunkter som hjälper oss att förbättra vår webbplats. Vi läser allt men svarar inte här. Har du istället ett ärende eller en fråga till vår kundservice kan du skicka ett meddelande eller ringa till oss. Här hittar du våra telefonnummer.

Tack för din synpunkt!

Vi läser alla synpunkter men svarar inte på dem. Om du vill komma i kontakt med oss ber vi dig kontakta vår kundservice