Årsrika i arbetslivet - det är framtiden!

Porträtt av Barbro Westerholm (L) i klarblå tröja

Fram till slutet av 1800-talet arbetade människor i jordbruk, skogsnäring, fiske med mera så länge de kunde. Sedan kom industrialiseringen. I och med det fann man att det inom den sektorn saknades arbeten att gå vidare till när orken tröt.

Det var då 1913 - som vi fick vårt första pensionssystem med pensionsåldern 67 år. Det skapade en klyfta mellan människor i arbetslivet och pensionärerna.

Åldringsyrken istället för sysslolöshet

Hundra år senare låg den s.k. pensionsåldern kvar på samma nivå trots att vår medellivslängd under tiden ökat med ett kvarts sekel och trots att ifrågasättandet av en strikt pensionsålder drog igång i mitten av 1900-talet. Då skrev journalisten Ivar-Lo Johansson, författare till boken Ålderdoms-Sverige (1952), att det ute i produktionen borde kunna skapas åldringsyrken. Allting skulle vara bättre än en anbefalld sysslolöshet.

F.d. socialministern Gustav Möller presenterade några år senare (1964) en utredning med förslag om att alla som ville och kunde skulle få fortsätta arbeta efter inträffad pensionsålder. Det sa också Socialstyrelsen 1981.

"Att känna sig behövd är bland det viktigaste för att må bra."Att känna sig behövd var bland det viktigaste för att må bra och därför skulle årsrika människor som ville och kunde fortsätta arbeta inte hindras från att göra det utan få arbeta till 75-årsdagen, kanske 70.

Sedan kom statsminister Fredrik Reinfeldt (2012) med att alla som vill och kan måste få arbeta till 75-årsdagen. Det blev debatt men inget hände.

Varför har det blivit så här? Jag tror att ålderism med sin konsekvens åldersdiskriminering är det främsta skälet.

Ålder - inte högt i kurs i Sverige

Enligt World Values Survey är Sverige ett av världens mest ålderistiska länder. Åldersdiskriminering förekommer inom samhällets alla sektorer, inte minst i arbetslivet.

Det finns tyvärr negativa uppfattningar om senior arbetskraft. Efter fyllda 40 år kallas man t.ex. mer sällan till anställningsintervju. Det finns en vanlig missuppfattning om att senior arbetskraft är dyrare och att de tar jobb från de yngre. På arbetsplatserna finns ett tryck på att vid fyllda 65 eller 67 ska man lämna arbetslivet. Man ser inte vad livserfarenhet betyder i arbetslivet vid beslut om svåra, konfliktladdade frågor.

Delegationen för senior arbetskraft som haft regeringens uppdrag att komma med förslag om hur vi kan verka för ett mer inkluderande och åldersoberoende synsätt och där jag varit med som ambassadör, har nu kommit med sitt betänkande Äldre har aldrig varit yngre – allt fler kan och vill arbeta längre (SOU 2020:69).

En av tre vill arbeta längre

Här konstateras att en av tre seniorer vill arbeta längre, att äldres hälsa har förbättrats dramatiskt, att äldre är bättre utbildade, att arbetsmiljön har förbättrats och att det är ekonomiskt fördelaktigt att arbeta längre. Samhället behöver dessutom den arbetskraften för att fortsätta ha råd med de sociala välfärdstjänsterna.

"Arbetsgivares attityder till senior arbetskraft måste bli mer positiv."Delegationens bedömning är att seniorers kunskaper och erfarenheter behöver tillvaratas på ett bättre sätt. Arbetsgivares attityder till senior arbetskraft måste bli mer positiv och här behöver staten, som är dålig på att ha kvar årsrik arbetskraft, bli mycket bättre och leda utvecklingen mot ett längre arbetsliv.

De årsrika som arbetar vidare idag återfinns ju bland egenföretagare och människor i fria yrken. De arbetar så länge de är efterfrågade, orkar och tycker arbetet är roligt. En god arbetsmiljö och flexibilitet i slutet av arbetslivet är viktigt.

Det här är förslag som påminner mycket om de som f.d. socialminister Gustav Möller la fram 1964. Nu, 56 år, senare måste de bli verklighet.

År 2016 skrev vår nobelpristagare Arvid Carlsson, 93 år, i boken Årsrika:

Vi lever i ett samhälle där vi är måna om att utnyttja resurser effektivt. Hos äldre finns en enorm mängd resurser tillgängliga, som dessutom inte har något emot att användas. Det är konstigt att vi i Sverige är så efterblivna och inte inser vilket slöseri det är. Att tvinga bort äldre från arbetsmarknaden är det värsta.

Det tycker jag med.

Barbro Westerholm, Riksdagsledamot (L)

 

Gillade du den här sidan?

Skriv gärna en kommentar om sidan

Vi vill gärna ha förslag och synpunkter som hjälper oss att förbättra vår webbplats. Vi läser allt men svarar inte här. Har du istället ett ärende eller en fråga till vår kundservice kan du skicka ett meddelande eller ringa till oss. Här hittar du våra telefonnummer.

Tack för din synpunkt!

Vi läser alla synpunkter men svarar inte på dem. Om du vill komma i kontakt med oss ber vi dig kontakta vår kundservice