Värdesäkringsfonden inrättades 1976 och garantifonden 2007. Båda fonderna regleras i Alectas bolagsordning som är stadfäst av Finansinspektionen. En stadfästelse sker efter prövning av Finansinspektionen där det bland annat kontrolleras att bolagsordningen överensstämmer med försäkringsrörelselagen och andra relevanta författningar.
Värdesäkringsfonden och garantifonden har tre användningsområden som alla är viktiga inslag i ITP-planen:
- Värdesäkring av utgående pensioner i förmånsbestämd ITP 2.
- Kollektivavtalsgarantin som ger anställda skydd dels mot arbetsgivare som bryter mot skyldigheten att teckna avtalade försäkringar för sina anställda, dels vid arbetsgivares konkurs.
- Information om ITP och TGL till både arbetstagare och arbetsgivare.
Bakgrund värdesäkringsfonden
Värdesäkringsfonden instiftades 1976 genom ett kollektivavtal mellan SAF och PTK. Syftet var att skapa ett extra skydd för den bärande tanken bakom förmånsbestämd ITP: att utgående pensioner skall värdesäkras för inflation, även om det inte är en garanterad förmån. Fondens medel uppgick till 11 miljarder kronor per den 1 januari 2012.
Alectas styrelse beslutar varje år om värdesäkring genom pensionstillägg, i mån av finansiellt utrymme. ITP-pensionerna har också totalt sett värdesäkrats fullt ut sedan ITP-planens början 1960. Parterna insåg dock 1976, då inflationen var hög, att det i vissa situationer kunde bli svårt att klara av värdesäkringen med överskott genererade i Alectas försäkringsrörelse. De avtalade därför att arbetsgivarna skulle betala en särskild värdesäkringsavgift, vid sidan om ITP-premierna. Eftersom det primära syftet med värdesäkringsmedlen är värdesäkring av ITP-pensioner förvaltas dessa i anslutning till Alectas försäkringsrörelse i en särskild fond. Mot bakgrund av hur fonden tillkommit – genom ett särskilt kollektivavtal skilt från Alectas försäkringsverksamhet – har kollektivavtalsparterna kvar beslutanderätten över fondens medel. Värdesäkringsfondens medel får också användas för andra pensionsfrämjande ändamål om de inte har behövts för värdesäkring inom fem år från inbetalningen.
Bakgrund garantifonden
Garantifonden inrättades 2007 med medel som 1998 avsatts för kostnadstäckning av åtgärder inom ITP-planen. Fonden har två syften som båda har sin grund i kollektivavtal. Det första är att finansiera kollektivavtalsgarantin som är en fundamental del av ITP-planen. Det andra är att finansiera kollektivavtalsparternas informationsverksamhet kring ITP och TGL. Fondens medel uppgick till 1,8 miljarder kronor per den 1 januari 2012.
Kollektivavtalsgarantin
Kollektivavtalsgarantin säkerställer att de försäkrade får sina pensionsförmåner både när en arbetsgivare underlåtit att teckna de försäkringar som bestämts i kollektivavtalet och när en arbetsgivare inte betalat premierna, exempelvis vid konkurs. Sedan garantin skapades på 1960-talet inom ITP-planen har den fått efterföljare på många andra kollektivavtalsområden.
Kollektivavtalsparternas informationsverksamhet
Det andra syftet med garantifonden är att finansiera kollektivavtalsparternas informationsverksamhet kring ITP och TGL, en verksamhet som har bedrivits enligt kollektivavtal sedan 1978. Det finns ett stort behov bland både arbetsgivare och arbetstagare av information om den viktiga anställningsförmån som tjänstepensionen utgör. Det är exempelvis väl känt att pensionssparare generellt sett har låg kännedom om sina förmåner och befinner sig i ett kunskapsunderläge i förhållande till olika aktörer på finansmarknaden. De som omfattas av kollektivavtalade tjänstepensioner kan därför behöva oberoende informationsgivning om sina förmåner. Det är naturligt att de parter som förhandlat fram och avtalat om ITP-planen informerar om den och dess förmåner. Genom sina funktionärer och ombud har parterna ett nära samband med både försäkringstagarna (arbetsgivarna) och de försäkrade (arbetstagarna). Dessutom saknar parterna, till skillnad från många pensionsaktörer, vinstintressen som står i strid med de medlemsintressen parterna företräder i försäkringsfrågor.
Svenskt Näringsliv ger företagen information och utbildning kring de avtalsförsäkringar de tecknat för sina anställda och verkar med sina aktiviteter för att arbetsgivarna följer de villkor och regler som gäller vid tecknande av de avtalade försäkringarna.
Läs mer om Svenskt Näringslivs försäkringsinformationsverksamhet
PTK med dess 26 samverkande medlemsförbund gör insatser för att alla försäkrade ska ha tillgång till information om de kollektivavtalade försäkringarna.
Bland annat arrangerar PTK föreläsningar för de försäkrade, tillhandahåller en kostnadsfri och oberoende webb-baserad rådgivningstjänst och producerar årligen ett brett utbud av informationsmaterial. Man erbjuder också utbildningar som vänder sig till förtroendevalda och förbundsanställda. Trettio procent av medlen för försäkringsinformation avsätts till verksamhet i förbundens regi. Förbundens verksamhet syftar till att nå ut med information till de försäkrade tjänstemännen ute på arbetsplatserna runt om i Sverige.
Läs mer om hur PTK använder informationsmedlen
Det belopp som respektive avtalspart har att förfoga över för sina informationsaktiviteter är bestämt i kollektivavtal att vara en andel av lönesumman i avtalsområdet två år före det år medlen utbetalas. För ändamålet får Svenskt Näringsliv disponera 0,010 procent och PTK 0,024 procent av lönesumman. Verksamhetsåret 2011 har Svenskt Näringsliv haft möjlighet att disponera cirka 29 miljoner kronor och PTK cirka 69 miljoner kronor för informationsverksamheten. Den faktiska förbrukningen uppgick totalt till 76 miljoner kronor.